Jag har inset vilket lite kliv det kan vara mellan liv och död. Ena dagen kan man vara frisk och må bra och nästa dag kan man vara borta. Om man tänker så är det rätt skrämmande hur skör en människo kropp kan vara. Hur kan natuern ibland vara så grym att den tar ifrån någon som någon älskar så högt. OCh ibland alldeles för tidigt också. En sjukdom till ex. ena dagen kan personen må ganska bra och nästa är han eller hon borta från våran värld för alltid.
Men en sak jag har upptäckt med döden att när någon är döende så kan den bli piggare ett tag men sedan efter bara några dagar bli mycket sämre och snabbt försvinna från vårat liv. Det är som att de vill göra slut på de sista livsenergierna de har innan de går bort. Och det är egentligen livt skrämmande, för man kan ju tro då att, Yes nu börjar han/hon må bättre. Och så försvinner personen plötsligt från en. Nästan rycks bort från en. Och det är inte rättvist.Men döden är inte rättvis. Och kommer aldrig att bli det heller. Det är så livets gång är och hur hämst det än är så kommer vi alla att ryckas bort från någon som älskar just oss. Samt att någon vi älskar kommer ryckas bort från oss.
Men livet är aldrig rättvist. En pesron kan ha det hur bra som helst och en annan kan ha det jätte dåligt. Och de flesta av oss bara blundar för detta. Om man tänker efter hur skulle världen se ut om alla blundar för det som händer. Nu menar jag inte att man ska lägga ner all sin tid på att se vad andra har för problem och bekymmer, det är även viktig att man ser sina egna problem och bekymmer. Hur skulle en värld utan människor som hjälper varandera se ut? Det skulle vara kaos, ingen skulle vilja bry sig om andra och man skulle just se sig själv. Göra allt för att man själv skulle ha det bra. Men nu är inte alla i världen så och det tycker jag är bra. För våran Jord behöver att vi hjäper varandra.
När det inträffar olika katastrofer behöver vi varandras hjälp. Och oftast hjälper vi dem som är så pass illa ute att de knappt inte klarar sig. Se bara på Haiti, om ingen skulle hjälpa till där skulle döds antalet kunnat vara ännu högre. Men nu har nästan hela världen börjat hjälpa till där, och med tiden kommer man kunna börja åter uppbygga det Haiti som försvann under jordbävningen. Men utan andra länders hjälp skulle det aldrig gå. Men nu finns hjälpen där och det är dit jag vill komma.
Om alla hjälps åt och inte bara ser sig själva som universums mittpunkt kommer vi människor på Jorden att klara oss mycket bättre. Det är i alla fall vad jag tycker och tror.
Och en sista sak, verken livet eller döden är rättvist och man kan inte styra det hur mycket man vill.
xoxo
Ninni
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar